Om man över huvud taget kan bli onödigt
sugen på Champagne så var det just det vi blev. Wallenbergare, muskotmättat
mos och nyskördad sparris fick åtföljas av Bonnaires Varience, en ekfatslagrad Blanc de Blancs från
Cramant.
Variance görs inte årgångsbetecknad, men basen här är från 2004 fick vi veta vid besöket ifjol.
Variance görs inte årgångsbetecknad, men basen här är från 2004 fick vi veta vid besöket ifjol.
Ur glaset strålar ett djupt
mässingsgult vin med fina bubblor. Doften är knuten med kärv citrus, våtservett,
örtsmör och lakrits. I munnen är vinet föga förvånande rejält syrligt, med
citrus, örter och en tydlig beska. Faten ligger som en våt filt över både frukt
och mineral.
Nej, det här verkar ha tunnlat och var inte
så roligt idag, men baserat på smakprovet av en 1995a ifjol, där faten hade
integrerats snyggt och släppt fram både den blommiga Cramantfrukten och kritan, säger vi god natt till Törnrosa och räknar med att prinsen dyker upp bortåt 2020.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar