2009 Fiano di Avellino, Terredora

Mitt förhållande till italienska vita viner är ärligt talat ganska risigt. De är vattniga, platta av värme eller alltför beska; ofta alltihop på en gång. Ja ja, jag vet att det finns undantag och säkert betydligt fler än vad jag har hunnit undersöka, men det är rätt ofta man jag har blivit besviken, trots lågt ställda förväntningar. Men skam den som ger sig. I jakten på nya upptäckter hittade vi 2009 Fiano di Avellino från Terredora i Campania.

Här häller vi upp ett mässingsgult vin med riktigt tydligt mineralanslag, massor med solvarm men ändå frisk frukt, rök, smör och honung. I munnen är vinet runt och nästan oljigt, men med en frisk fruktsyra som snyggt och lätt balanserar fetman. Vi får korgen bräddfull av mogen citrus, persika och melon. Alltsammans hålls i ett stadigt grepp av mineralerna som dessutom bidrar med en väl avvägd beska.

Det här är ju kalas! Jättebra balans mellan varm mogen frukt, frisk syra och mineral. Hade syran varit bara något mer framträdande hade jag stoppat undan en låda för lagring, men det tror jag inte den klarar. Inte desto mindre har min bild av italienska vita fått en liiiten knuff.

Enligt hemsidan gillar både WS och Bob och delar ut runt 90 poäng år efter år. Jag köpte 09an i våras för 99 SEK. Nu står 10an på hyllorna och priset är sänkt till 89 spänn. Det här får bli husets vita ett tag framöver.