måndag 31 oktober 2011

Speed dating i Bourgogne

Jahapp, så är man hemma igen efter en kort sejour i Bourgogne. Full av intryck och nyvunna kunskaper. Vi beslöt att prioritera överblick framför fokus och kom fram till att lägga en dag i Chablis och två i Côte d'Or.

Som alltid när man kommer hem från en vinresa finns det massor att skriva om, men också en massa annat som måste hinnas med, så här kommer bara några generella reflektioner.

Jag blev positivt överraskad av det faktum att det hos så många producenter fanns så många årgångar till salu. Till och med bra årgångar som 2005, 2002 och 1999 fanns att köpa vid flera besök.

Årgångsvariationerna är stora de senaste åren i Bourgogne. För vita viner är min generella bild följande:
2009 har gett viner med väldigt charmig frukt men lite svagare syror och struktur. Easy drinking de närmaste åren, innan frukten packar ihop. De bästa från lite svalare lägen kommer dock att hålla och utvecklas länge och väl.
2008 gav stramare viner med mer kompakt kropp och syror som får plomberna att skallra. Det här är årgången för oss som gillar vällagrad vit Bourgogne och har tålamod att vänta.
Från 2007 kommer viner med varmare, god frukt och mer måttliga syror. Inget för långlagring.
Av de få 2006:or vi provade var det ingen som direkt imponerade. De var rätt tunna och verkade vara på väg utför.

För rött vin ser det ut såhär:
2009 är även för rött en djäkla charmör som jag faktiskt tycker är svårbedömd för det långa perspektivet. Frukten är otroligt generös och överskuggar ibland strukturen. Syrorna är markerade men ändå rätt milda. Det här kan vara ett nytt 2005, eller ett nytt 2007; kanske någonstans mittemellan. Att 2009 är en uppskriven årgång är dock tydligt i prislistorna; 2009 var genomgående dyrare än 2008, 2007 och 2006.
2008 är för rött liksom för vitt en stram rackare med bra struktur som både tål och kräver lagring för att ge full utväxling. Min favorit bland de senare årgångarna.
2007:or är varma och generösa, men inget för lagring i mina hyllor.
2006 verkar även för röda viner blivit rätt svagt.
2005 är ju en hyllad årgång och det finns helt klart fog för det. Allting verkar vara på plats; fast och stabil struktur, magnifika syror och en mogen men frisk frukt som nu så smått börjat röra på sig på sin  mognadsbana. En favorit, men oftast slut.

November kommer att handla mycket om Bourgogne här på Gôut.

2 kommentarer:

  1. Det ser vi fram emot!

    (Du får förresten se till att hamna i några bloggrolls – det är för lätt att missa denna utmärkta blogg.)

    SvaraRadera
  2. Eget skryt luktar illa, men beröm har en mognande Volnays parfym...
    Tack J!

    SvaraRadera