Ett
par dagar senare hjälper vi 2006 Percarlo, IGT Toscana från San Giusto
Rentenanno av med korken. Det här är ett
vin på 100% Sangiovese, gjort på utvalda klasar, nota bene, från de bästa lägena.
20-22 månader har vinet legat på barriquer, så hur mycket spår har det lämnat? Finns det någon annan karaktär kvar?
20-22 månader har vinet legat på barriquer, så hur mycket spår har det lämnat? Finns det någon annan karaktär kvar?
Djäklar
vilket mineraldrag det var i den här doften. Som att snorta stendamm. Efter mineralen
kommer lite sten, sedan grus och så mer sten; Våta stenar, varma stenar, runda
stenar. Häftigt! Frukten visar en sällsynt kombination av mörkt och lätt.
Mognad i varje vrå, men aldrig tungt och klumpigt utan bara rent, friskt och
moget. Ursnyggt. Lite örtig tallskog och en aning av fat och vi är såå nöjda.
Smaken
är föga överraskande något mineraldriven, minst sagt, med nästan en
salmiak-sälta som drar i käkarna. Den mörka frukten är svävande lätt och ren
med gröna toner av libbsticka och oregano. Skuggan av fat finns i bakgrunden. Tanninerna
är italienskt stadiga och syran porlande frisk.
Oh vad det här är läckert. Kanske lite mer krävande än
2006 Rancia; mineralen är verkligen framträdande på bekostnad av frukten och
det är ett stramt bygge men vilken framtid!
20-22 månader på barriquer känns helt otroligt. Det
finns visst en kille i keps, någon mil söder om Lyon, som också gör viner som
kan ta en del ek. Teamet i Toskana spelar i det avseendet i samma liga.
Vi håller utkik efter mera Rentenanno. Hos pågarna på
Vinomeglio verkar vara en bra början.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar