Färgen är riktigt mörk i glaset och näsan tycker att doften är mera pinot-druvig än fullpackad med bär. Det känns aningen knutet, men lite mineral och bittermandel kämpar på för att göra doften mera intressant.
I munnen känns det här stort, med massor av kraft och maffig mörk frukt. Lite tjära och blommor gör frukten sällskap men eftersmaken är faktiskt något bitter. Syror och tanniner ligger på en bra nivå och balanserar hela paketet.
Jag kan inte låta bli att slås av likheten, framförallt i frukt och syror, med andra 09or i närliggande regioner. Det är mycket kraft i varje slag 2009 och inte alla kan konsten att dansa som en fjäril och sticka som ett bi. Det kan bli ganska tungfotat och även om denna 09a inte känns syltig eller klumpig så saknar jag den precision och de läskande syrorna som 2010 verkar kunna skämma bort oss med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar