Vi häller upp och möts av en mörkt kompakt färg. Ingen brist på solsken här inte. Nosen fylls av kopiösa mängder av mintig svartvinbärsgelé, men där bakom skymtar blyerts, lite pissig gödselstack, läder och blommig parfym. Där finns också en hel del sprit, choklad och fat.
I munnen dominerar den mörka svarta frukten och vi hittar lite toner av dammig grafit. En frisk syra möter upp och tanninerna är för all del lagom stora och föredömligt torra. Den hårda fatrosten ger oss en hel del beska och espresso.
På det hela taget är det här väl rätt OK men bedövande slickt och tråkigt. Absolut mer högra stranden än vänstra, om man alls kan jämföra det med Bordeaux. Vi som föredrar Médoc framför Pomerol alla da'r i veckan och dessutom inte är så vansinnigt svaga för syltig frukt och hårdrostade fat ska nog köpa något annat. På samma sätt som Sinskeys Cabernet Franc fick våra fördomar om Kalifornisk vulgosylt på fall, understryker Marcien de samma. Frukt, fat och full fräs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar