måndag 30 juli 2012

Slutet Gôut, allting Gôut.

Så har vi kommit till det sista inlägget här på Gôut. Det är nu ett år sedan de första blänkarna och jag ville ge projektet ett år för att se vart det kunde bära. Nu vet jag.


Det har varit ett otroligt lärorikt år, på alla möjliga plan, men för mig blir bloggandet aldrig en livsstil. Lusten till både vinet och skrivandet finns kvar, men tiden räcker helt enkelt inte till för att bibehålla inläggsfrekvensen och istället för att, med Heidenstam, tyna med slocknande låge, cabbar vi ner, trycker gaspedalen bestämt mot golvet och kör ut för stupet med ett leende på läpparna.


Kanske borde jag ha skrivit detta sista inlägg sittandes på taket till vinförrådet, men det svaga ljudet från den sparsamma trafiken i Cotes-du-Rååån liknar på intet sätt bruset från Abbey Road, så det fick vara. Det är hur som helst dags för mig att sluta skjuta upp mina åsiktssatelliter och istället själv utträda ur bloggosfären. Gamla inlägg får snurra kvar som rymdskrot tills dess de faller ner och förintas. Håll er bara för Guds skull undan kallmacererade och överextraherade toskanare, you crazy kids out there.


Sista bloggade vinet blir passande nog den 2004 Fleur de Passion som vi suger i oss i sommarsolen.  Diebolt-Vallois bästa blandning från gamla Chardonnay-stockar på Grand Cru lägen i Cramant. Alldeles för tidigt såklart, men vaf...





Doften öppnar med en rejäl dos friskt Chardonnay-smör och ett djup av blommor och röda vinbär. Krabblik mineral med virvlande toner av fänkål och torkade rosor.
Smaken är i det närmaste sublim, med sin komplexa blandning av frisk citrus, liljekonvalj och vanilj, till lövhög, ylle och krita. Moussen är bäst i klassen och syran porlande frisk, lång och kristallklar. Frukten har precis börjat visa aningens utveckling, men det är fortfarande juvenilt så det förslår, med en lång och lovande framtid. En måhända djärv gissning är att vi nog dricker nollfyror före nolltvåor, trots nollfyrornas ändå friska syror. De nolltvåor vi druckit har generellt känts mer slutna.

Fleur de Passion är aldrig någon bombastisk skrytskumpa, utan mera finstämd och subtilt mångfacetterad; Som gjord för skaldjur, fina fisken eller helt enkelt en kvälls kontemplation över året som gôut.

STORT och innerligt tack till följare, kommentatorer och läsare! Ni har alla gjort det gågna året ännu rikare.


Som blogg betraktat tystnar Gôut här.

23 kommentarer:

  1. Meen, jag antar att alla upp återupplivningsförsök är fruktlösa trots att det fortfarande ryker om liket? ;)

    I vilket fall är det skam på torra land, eller C-d-Rs strand, att ta bort dig från feeden. Jag ger det någon vecka utifall att :)

    Ha det gött /David

    SvaraRadera
  2. Tack för det här året.
    Jag har varit en trogen läsare och har uppskattat dina mycket välskrivna inlägg.

    Lite tyst blir det allt i Vinbloggossfären.

    Hälsn
    J-C

    SvaraRadera
  3. Hej Gout, vill dels instämma med David och Vintankar - TACK för dina inlägg - mycket läsvärt! Har stor förståelse för utmaningen att hitta tid att blogga. Vill därför rekommendera att ta en funderare frampå höstkanten - när matsäsongen blir (ännu) mer vinvänlig - man kan även ha en variabel ambitionsnivå både vad gäller textkvalitet (det mesta blir läsbart även om det inte är perfekt :-) och frekvens (ett inlägg/ 14 dagar är bättre än inget alls:-). Vill särskilt tacka för inlägget om vinförrådet... har haft liknande funderingar ett tag men har inte kommit till skott. Bästa vinhälsningar - Vintresserad (Peter)

    SvaraRadera
  4. Tack David, J-C och Peter!
    Det gäller att veta när det är dags att lämna festen. För min del är det nu.
    Må så gôut!

    SvaraRadera
  5. Vilken trist överraskning!!
    Får lov att tacka för många trevliga inlägg och ffa för bonanzan på Lagmarks! (och jag har förstått att det finns hopp om att se dig igen IRL)

    Det var Gôut så länge det varade!

    SvaraRadera
  6. Jag kommer att sakna initierade inlägg om riesling och champagne och den nyfikenhet och öppenhet som du närmat dig mera obekanta viner/områden/företeelser med.

    SvaraRadera
  7. Kan bara hålla med tidigare röster och nicka horisontellt instämmande samt skaka huvudet vertikalt beklagande. Synd på rara ärtor...

    /Patrik

    SvaraRadera
  8. Jag ställer mig i skaran av sörjande. Tack för dina välskrivna poster. Vem vet hur framtiden ser ut, kanske finns det hopp ännu att få följa ett år till med viner från Rååån.
    Ha det gout.
    // Micke ( smakabra )

    SvaraRadera
  9. Synd, detta har varit ett givet stopp på bloggrundan. Tack för ett mycket bra år!

    SvaraRadera
  10. Nyss hemkomna från en smärre vinsafari hos Cibi & Ole Bergman... ja, det var riktigt ledsamma nyheter, nu när vi vant oss vid att ta en virtuell sväng förbi Côtes-du-Råååns södra strand titt som tätt... vi får hoppas på comeback när lusten pockar. Tack för bra läsning!

    SvaraRadera
  11. Kondoleanser härifrån också. Att känna tvång att hålla en viss inläggsfrekvens är aldrig bra. Bättre att låta lusten styra. Hoppas även jag på återfunnen sådan framåt hösten.

    SvaraRadera
  12. Tack pågar, det värmer när man frivilligt har slängt sig ut i kylan ;o)

    @VoV
    klart vi ses. Det finns som du vet krafter som verkar för det.

    @FV
    Jag tar på safari imorgon. Bergman är ett av stoppen. Vad klirrar i era lådor? Togni? Forman? Quilceda?

    @Franko
    Instämmer. Lusten att prioritera fick styra.

    SvaraRadera
  13. Har läst och uppskattat och kan bara säga tack för dina ord. Vem vet, kanske tid och lust faller över i bloggandets favör än en gång? Om inte annat så tack för det gångna året.

    SvaraRadera
  14. Det blev bara en lådda Anderson Valley-pinot den här gången: Radio-Coteau, County Line och Copain, inte minst.

    09 Togni tog slut i förrgår men 09 Forman finns fortfarande kvar och priset är ju mumma. Ole låter gärna flaskorna ligga ett halvår om man inte har vägarna förbi hela tiden. Guldgubbe!

    Missa inte tilbuden hos Cibi...

    SvaraRadera
  15. Respekt för din beslutning, och helt rätt prioritering, dock tråkigt för oss läsare sedan din text är absolut above average. Men familj, jobb och motion lämnar knappast kvar tid till annat, är själv i samma sits och har lämnat kvar skräpp i cyperspace.../dansken

    SvaraRadera
  16. Synd gout. Men lite anteckningar hinns väl med? Vi som läste är ju nyfikna, se det som bloggkonsument-upplysning! Birk

    SvaraRadera
  17. @Birk
    Visst finns det tid och lust för fortsatta anteckningar, men det är inget jag kommer att posta. Kanske Twitter hade passat bättre för den sortens inlägg, med det är inte gôut nog, tycker jag.
    @FV
    Jänkar-pinne är en sort jag fortfarande har kvar att lära mig förstå mig på.
    Tack vare en förbeställning fick jag med mig ett par Togni. Tur är en bra egenskap. De får ligga länge, men jag är grymt sugen på Forman, både röd och deras vita non-malolactic, liksom på Quilcedas insteg. Förmodligen inte alls min stil, men nyfikenheten tog överhanden.
    @alla
    Tack!

    SvaraRadera
  18. Grattis till Togni. Och nog måste man ge sig ut ur komfortzonen ibland.

    Men visst kan det bli väldigt fel med californisk pinot. Vi åkte ordentligt på jänkarpumpen igår kväll: 2010 Calera PN var toksöt och höll styva 14,9 procent, vilket bara underströk sötman. Inte vår slags pinot, föregående årgångar hade bättre balans.

    2010 County Line var också i sötaste laget, nollnian hade inte det problemet. Återstår att se hur Radio-Coteau La Neblina och Copain Kiser En Bas beter sig...

    Förresten, Fleur de Passion 05 är också riktigt god ;-)

    SvaraRadera
  19. Högriskprojekt, sa Bull, det där med jänkar-pinne. Fast det är klart, kan man badda såren med FdP torkar tårarna snabbt.
    Vi drog korken ur Formans 2009 non-malo Chardonnay igår. "Djäkla bra Merseault" lät Bourgogneexpertens omdöme. Fina rena syror, gott smör och föredömligt behärskade fat. Efter några timmar i sommarkvällen stack det fram en hel del päronsplit, men det kan jag förlåta en nollnia.
    Kanske kanske att Bergman har några flaskor kvar, à 240 DKK. Först till mölle... ;o)

    SvaraRadera
  20. Fv, tror du inte ni är lite tidigt ute med tiorna? Låt dem ligga till nästa år. Å andra sidan, gillar ni inte 2010 Neblina kan ni nog ge upp Californien och hålla er till Europa...

    SvaraRadera
  21. Kul att Formans Chardonnay var så fin, "non-malo" måste vara klockrent för Californien. Fin hyllning till vinet här:

    http://dinersjournal.blogs.nytimes.com/2006/06/05/maligned-and-misunderstood/

    2010 Calera lugnade ner sig lite med ett dygn i kylen. Serverat vid sval temp är det givetvis inte äckligt, men syrorna sitter rätt långt inne i kladdet.

    Efter att 2010 County Line upplevdes i vaniljsötaste laget vågar vi inte öppna 2010 La Neblina av rädsla för att bli besvikna. Tror som sagt att vi glömmer flaskorna i typ ett år för att slippa åka på pumpen igen.

    SvaraRadera
  22. Ja, det här var en av de mest givande bloggarna att läsa, fullt med intressanta viner, synd att du la ner den; men såklart fullt förståligt.

    Jag vet inte om du fortfarande läser kommentarerna, men om så har jag ett förslag. Varför inte hoppa över till ett forum som finewines.se (och jo, det är för mycket prat om prestigechampagne, men men) och börja tjöta lite där? Det är ett mer avslappnat kommunikationssätt, posterna kan vara kortare och behöver inte alltid vara så informationsfyllda som i en egen blogg. Och funnes egalitära tankar så fungerar ju ett forum bättre även i det avseendet :)

    /Claes (användare, men inte drivande, av finewines, som tycker att fenomenet med en massa bloggar men liten forumverksamhet bland svenskar med vinintresse är märklig. Det är ju inte utan att man ibland börjar fundera på om det i vissa fall har något att göra med den där vackre ynglingen vars namn börjar på N...)

    SvaraRadera
  23. Tack för propån, Claes. Jag måste nog ändå tillstå att jag aldrig känt mig "hemma" på Finewines. "Folk med smak" tsss.
    Fördelen med att driva en blogg är ju att man på ett annat sätt kan utforma sin digitala närmiljö, sin egen bekvämlighet till fromma.
    I övrigt kan du säkert ha rätt i att nätet inte är en oas fredad från nynarcissister, varken på bloggar eller diverse fora.

    SvaraRadera