2009 Château Pesquié Les Terrasses

För ett par år sedan, när begreppet "nollsjuefrukt" började dyka upp i bloggosfären var det egentligen ingenting som intresserade mig nämnvärt. Varken Grenache eller C9P har någonsin varit några favoriter. Syltigt, eldigt och uppumpat; inte min grej, tack så mycket. Sedan dess har jag insett att visst finns det ett och annat härifrån som även passar min, uppenbarligen ömma, gom. Någon nyfrälst som står längst fram i kören och lovsjunger Grenache verkar jag dock aldrig bli; småhumma lite i bakgrunden möjligen, som nu.

Se, det hände sig vid den tiden att Philipson i Kokkedal sålde 2007 Les Terrasses från Château Pesquié för 60 DKK. Utan att vara en hängiven anhängare till Profeten från Baltimore chansade jag på att följa hans evangelium, som enkelt lät sig sammanfattas i "90 p". Med tanke på hans vurm för Châteauneuf-du-Pape borde han kanske kunna gå att lita på för det närliggande och i vissa stycken liknande Côtes du Ventoux? Jodå, vi kunde bara hålla med om att det här var bra doningar. Grenachens nollsjuefrukt fick mig att rulla över på rygg, blotta halsen och gny. Vilket godis! Det blev en låda till av 2007 och utmärkelsen "Årets grillvin 2009" här hemma. Året efter provade vi 2008:an och den var väl helt OK, men årgångsskillnaden var uppenbar. Vi är nu framme vid 2009:an och man går här och nynnar på lovsången igen.

2009 Château Pesquié Les Terrasses är gjort på 70% Grenache och 30% Syrah. Lite småskvättar av Carignan och Cinsault ingår också. Vingården ligger på ca 300 meters höjd och är täckt av klappersten. 35% av vinet får ligga på gamla fat och resten i stora ek-liggare.

Ur glaset stiger en generös doft av mörk, parfymerad godisfrukt, lakrits, timjan och mineral. I munnen känns frukten väldigt ung med skogshallon, körsbär, choklad och kalksten. Syrorna är balanserade och matchar snyggt den söta frukten. Tanninerna är stadiga, men väl inbäddade i frukten. Här finns en riktigt snygg struktur som lovar gott för framtiden. Lite kort är väl egentligen största invändningen. I sammanhanget modesta 14% är ett klart plus.

2007:an var mera direkt in your face, och svår att stå emot i sin babyhulls-charm. 2009:an är bättre strukturerad och kommer att lagras snyggare.

Philipson har det mesta ur Château Pesquiés portfölj och fler recensioner av de olika cuvéerna kommer vad det lider.