onsdag 30 november 2011

2007 Produttori del Barbaresco

För en tid sedan, närmare bestämt här, diskuterades dagsformen hos PdBs 2006a. När jag senare agerar Barbaresco-mula åt J, bär det sig inte bättre än att han får hålla till godo med elva flaskor. Den tolfte hjälper vi av med korken redan ikväll. Ja man kan minsann inte lita på folk nuförtiden.




2007 var ju ett varmt år, även i Piemonte och vi är spända på hur det har påverkat uttrycket i vinet. Dessutom återgick man till det normala och spillde ingen rieserva i normalen, vilket man som bekant gjorde i (delar av?) produktionen 2006.

Vi häller upp och konstaterar att färgen är ganska lätt granatröd. Första doftintrycket är en säsongsanpassad pust av glögg. Vi hittar grillad paprika, tomatpuré och körsbärskarameller. En irriterande ton av bränd plast kommer och går för att slutligen försvinna helt.
Smaken domineras av ung och varm, men ändå rätt slank, nebbiolofrukt med ett riktigt eldigt anslag på tungan. Körsbärskaramellen har fått sällskap av lakrits och tjära. De många tanninerna är små och torra och syrorna är anmärkningsvärt milda.

2007an är ett helt annat djur än sin ett år äldre syster. 06ans fasta grepp och strama struktur är hos 07an utbytt mot mera "pang på rödbetan!". Mozart möter Metallica, liksom. 14,5 % yrsel. Redo att dricka redan nu, men vinner såklart på några timmar i karaffen. För långlagring är 2006 ett bättre val.

I Kokkedal vill man ha en dansk hundring och det kan det absolut vara värt. I SBs beställningssortiment hittar vi 05an för 235 kr. För det priset blir det nog också långlagring, på lagret.

3 kommentarer:

  1. Bra med ett påseende! Låter inte som något att jaga sig trött efter, på din beskrivning. Föredrar nog trots allt Mozart framför Metallica...

    /Patrik

    SvaraRadera
  2. Patrik,
    jag är likadan, men för den som generellt föredrar lite maffigare grejor kan det här vara en bra inkörsport till nebbiolo.
    Vart sån't sedan kan leda vet nog du bättre än de flesta. ;o)

    SvaraRadera